Apollo uppdragen...
Få saker får mitt hjärta att slå extra hårt så som Apollo-uppdragen. Pulsen stiger, kinderna hettar, ögonen blir blanka. Neil Armstrongs röst ekar välbekant i huvudet när han kliver nerför stegen till månens yta - den allra första gången en människa sätter fot på månen den 20 juli 1969.
"That's one small step for man... One giant leap for mankind."
(Jag hade faktiskt Neil Armstrongs ord som ringsignal på min mobil när jag bodde i Los Angeles.)
När Armstrong, Aldrin och Collins splashlandade i havet plockades de upp av ett hangarfartyg USS HORNET. Där sattes de i karantän i en husvagnsliknande mackapär. Jag har faktiskt varit ombord USS HORNET och sett där de satt i karantän. Det var ett stort ögonblick för mig. Rymdnörd som jag är.
John F. Kennedys berömda tal som startade hela kapprustningen att hinna först till månen - "We choose to go to the moon. We choose to go to the moon in this decade and do the other things, not because they are easy, but because they are hard."
Ryssarna ledde ju. Rätt stort dessutom. De hade redan skickat upp Sputnik I 1957. Sen Sputnik II med hunden Laika ombord. USA hade valt sina första sju testpiloter som skulle tränas att bli astronauter - Mercury astronauterna. Men ryssarna hann först att skicka upp en människa i omloppsbana 1961 - Yuri Gagarin ombord sin Vostok I. Kennedy lovade att hinna till månen innan 1970-talet. Han lovade det utan vetskap om det faktiskt skulle fungera eller om det var praktiskt möjligt. NASA jobbade stenhårt på att hitta lösningarna, vetenskapen, tekniken och människorna.
Det finns en underbar tv-serie för den som vill veta mer om hur amerikanarna tog sig till månen - "From the Earth to the Moon". Jag gråter varje gång jag ser ett avsnitt.
"That's one small step for man... One giant leap for mankind."
(Jag hade faktiskt Neil Armstrongs ord som ringsignal på min mobil när jag bodde i Los Angeles.)
När Armstrong, Aldrin och Collins splashlandade i havet plockades de upp av ett hangarfartyg USS HORNET. Där sattes de i karantän i en husvagnsliknande mackapär. Jag har faktiskt varit ombord USS HORNET och sett där de satt i karantän. Det var ett stort ögonblick för mig. Rymdnörd som jag är.
John F. Kennedys berömda tal som startade hela kapprustningen att hinna först till månen - "We choose to go to the moon. We choose to go to the moon in this decade and do the other things, not because they are easy, but because they are hard."
Ryssarna ledde ju. Rätt stort dessutom. De hade redan skickat upp Sputnik I 1957. Sen Sputnik II med hunden Laika ombord. USA hade valt sina första sju testpiloter som skulle tränas att bli astronauter - Mercury astronauterna. Men ryssarna hann först att skicka upp en människa i omloppsbana 1961 - Yuri Gagarin ombord sin Vostok I. Kennedy lovade att hinna till månen innan 1970-talet. Han lovade det utan vetskap om det faktiskt skulle fungera eller om det var praktiskt möjligt. NASA jobbade stenhårt på att hitta lösningarna, vetenskapen, tekniken och människorna.
Det finns en underbar tv-serie för den som vill veta mer om hur amerikanarna tog sig till månen - "From the Earth to the Moon". Jag gråter varje gång jag ser ett avsnitt.
Kommentarer
Trackback
